Hur vill du bidra till att utveckla den företagsekonomiska forskningen?

- I min egen forskning rör jag mig mellan olika teman snarare än att ensidigt fördjupa mig inom ett visst område. Något som jag konkret vill bidra till att vidareutveckla, är företagsekonomins samhällsvetenskapliga anknytning. Företagsekonomin har en egen unik verktygslåda som inte bara är angelägen för studiet av traditionella ekonomiska fenomen. Den kan väl konkurrera med sociologer, socialantropologer, pedagoger, med flera. Ytterligare en angelägen del som jag gärna är med och utvecklar är den fortsatta internationaliseringen av företagsekonomin. Personligen har jag haft stor glädje och nytta av mina utlandsvistelser vid bland annat Stanford respektive Cornell University och jag vill verka för möten och utbyten av forskare och lärare. Det kan ske till exempel genom rekrytering av utländska doktorander samt genom post-doc vistelser vid utländska universitet.

Hur ser du på kopplingen mellan forskning och utbildning?

- Genom min forskning och medverkan som lärare på olika nivåer inom utbildningen, hoppas jag att bidra till att förstärka den vetenskapliga grund all akademisk utbildning ska vila på. Utbildningen bör vara teoretiskt driven och bygga på aktuell och relevant forskning. Studenter ska lära sig att ”tänka teoretiskt” för att på ett effektivt och originellt sätt kunna analysera verkliga fenomen i samhället. Mitt övergripande mål med min undervisning är att studenter ska utvecklas till att vara självständiga och även efter att de har börjat arbeta i näringsliv eller förvaltning, vara kritiskt tänkande individer.

Vad arbetar du med nu?

- Jag har nyligen (2015) avslutat en stor etnografisk studie av samhället Djursholm, uttryckt som ett "Sveriges ledarsamhälle". För den intresserade finns boken Djursholm – Sveriges ledarsamhälle (Atlantis, 2015; 2016) att tillgå. Framöver kommer jag att ge ut en bok på engelska samt artiklar för vetenskapliga tidskrifter. Mitt nya forskningsprojekt handlar om betydelsen av svenska topputbildningar för att förstå hur unga människor blir anställningsbara inte bara genom den formella utbildning som erbjuds dem i form av kurser och program, utan framförallt genom de studentaktiviteter som finns vid deras lärosäten – allt ifrån studentspex, kulturprojekt till antagningsceremonier. I en vidare bemärkelse handlar projektet om ledande utbildningsinstitutioners betydelse i det allmänna samhällslivet. Fokus i projektet ligger för närvarande på Handelshögskolan i Stockholm och Kungliga Tekniska Högskolan, men kan i ett senare skede komma att expanderas även till andra topputbildningar som Karolinska Institutet och Kungliga Konsthögskolan. Projektets metod består av intervjuer med f d och nuvarande studenter och anställda, där frågor ställs om till exempel studentliv, aktiviteter och upplevelser av utbildningsinstitutionerna i fråga. Andra källor är historiska data, såsom student- och kårtidningar samt artiklar i dagstidningar och fackpress. Den teoretiska utgångspunkten är organisationsteori/ ledarskapslitteratur samt utbildningssociologi. Studien beräknas pågå under 2017-2018 och resultera i forskningsmonografier och forskningsartiklar samt andra relevanta publikationer.