Företagsekonomiämnet i Sverige

Fram till slutet av1950-talet bedrevs högre undervisning och forskning i företagsekonomi endast vid Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskolan i Göteborg. Det var först i början av 1960-talet som ämnet infördes vid de stora universiteten genom att professurer inrättades, först i Lund och sedan Uppsala. I Stockholm dröjde det dock ända fram till 1966 innan Bertil Näslund tillträdde som institutionens förste professor.

I mitten av 1960-talet fanns endast ett fåtal professorer i företagsekonomi, de flesta verksamma vid de två handelshögskolorna som grundades i början av 1900-talet. Ämnet har därför sitt ursprung i den mer praktiskt orienterade undervisning som bedrevs vid dessa skolor. Ämnet kallades också fram till 1930-talet för ”handelsteknik”.

Företagsekonomi är således ett ungt ämne inom den samhällsvetenskapliga ämnessfären. Mot bakgrund av både samhällsförändringar och den högre utbildningens tillväxt under andra halvan av 1900-talet har dock ämnet, både nationellt och vid Stockholms universitet, utvecklats starkt. Idag är företagsekonomi ett både stort och viktigt akademiskt ämne, där undervisning och forskning innebär ett studium av företag och andra organisationer i ett brett samhällsperspektiv.

Undervisning i företagsekonomi

Sedan ämnet introducerades vid Stockholms universitet har det skett många förändringar i utbildningens innehåll och struktur. En sak är dock oförändrad: ämnets popularitet och gångbarhet på arbetsmarknaden. Sedan 1970-talets början har institutionen varje år haft omkring 3 500 studenter inskrivna på sina kurser. Undervisning har bedrivits både inom ramen för programutbildningar – först ekonomlinjen fram till 2007, därefter inom civilekonomprogram och senare kandidatutbildningar – men också som fristående kurser. Söktrycket har varit högt, och genomströmningen av studenter god. Under årens lopp har ett stort antal studenter examinerats med kandidat- och magisterexamina i företagsekonomi från Stockholms universitet.

År 2007 trädde den s.k. Bolognareformen i kraft. Den akademiska grundutbildningen i Sverige och resten av Europa delades då upp i en grundnivå som avslutas med en kandidatexamen (180 hp), följt av utbildning på avancerad nivå som avslutas med en mastersexamen (120 hp). I samband med denna reform ökade möjligheterna och intresset för internationella studenter att läsa företagsekonomi vid Stockholms universitet. Ett uttryck för detta är att samtliga kurser vid institutionen på avancerad nivå, och flera på grundnivå, ges på engelska. Med åren har också utbildningarna, framför allt mastersprogrammen, fått en tydligare forskningsförankring inom ämnets olika delområden: redovisning (Accounting), finansiering (Finance), management och organisation (Management) och marknadsföring (Marketing).

Lärare och forskare

När institutionen grundades fanns endast ett fåtal professorer i ämnet i hela landet, och endast en vid Stockholms universitet. Det fanns också ett mycket begränsat antal personer med en högre akademisk examen (filosofie eller ekonomie doktor) vilket krävdes för att vara formellt behörig att verka som akademiska lärare. För att täcka upp för det stora behovet av lärare, rekryterades dessa därför både från arbetslivet, men i hög grad också från de som utbildades i ämnet under 1970- och 1980-talet. Under dessa pionjärår kunde det därför vara ett kort steg mellan att vara student i ämnet till att bli lärare i detsamma. Under denna fas i institutionens historia dominerades verksamheten också av den stora grundutbildningen. Det fanns också ett stort intresse och engagemang för pedagogiska experiment.

Trots den stora grundutbildningen fanns endast två professorer, finansierade av Samhällsvetenskapliga fakulteten, vid institutionen ända fram till mitten av 1990-talet. I mitten av årtiondet gjordes dock en tydlig satsning på forskning, framför allt genom insatser av den dåvarande prefekten (Jan-Erik Gröjer, som gett namn till en av institutionens föreläsningssalar). Det resulterade i att flera stora forskningsprogram initierades. Internationellt välrenommerade forskare, några med bakgrund på institutionen, fick också en formell roll i verksamheten. Till dessa hör professorerna Evert Gummesson och Bo Hedberg (som gett namn till en annan föreläsningssal). Viktiga roller har också professorerna Pierre Guillet de Monthoux och Solveig Wikström haft, den senare för övrigt den första kvinna som utnämndes till professor i ämnet.

Fram till 2000 hade universitetslektorer, men också en del universitetsadjunkter, ansvar för undervisningen i de kurser som gavs. Lärarna var sammanförda i kursgrupper inom vart och ett av ämnets fyra delområden, med en huvudlärare som akademiskt ansvarig och en kurskoordinator som administrativt ansvarig. Forskningen och forskarutbildningen, som leddes av de två fakultetsfinansierade professorerna, var däremot länge organiserad som en separat enhet, frikopplad från de grundutbildningsfokuserade kursgrupperna.

Forskningens växande betydelse

Under 2000-talets första decennium förändrades balansen mellan grundutbildning och forskning i institutionens verksamhet. Forskningens växande betydelse markeras i dag av att i ledningen för vart och ett av ämnets fyra traditionella delområden finns en ämnesansvarig professor. Detta har stärkt grundutbildningens forskningsanknytning. Med tiden har också lärargrupperna inom ämnets olika delområden vuxit både i storlek och kompetensmässigt. De har också kommit att få en allt självständigare ställning.

Fram till slutet av 1990-talet bedrevs institutionens forskning huvudsakligen i form av akademiska avhandlingsarbeten där de två professorerna fungerade som handledare. Under de senaste decennierna har forskningen fått en annan karaktär, med betydande anslag från stora forskningsstiftelser och där arbetet bedrivits i större forskningsprogram. Detta vid sidan av en fortsatt stor forskarutbildning. Publicering i internationellt erkända vetenskapliga tidskrifter av institutionens forskare har också ökat kraftigt.

Förändringarna i institutionens forskning hänger samman med att den formella meriteringen hos institutionens lärare (professorer och lektorer) höjts väsentligt sedan 1960-talet. 

Internationalisering, uppdragsutbildningar och ämnesmässig breddning

Både undervisning och forskning har, särskilt markerat efter millennieskiftet, haft nära anknytning både till arbetsliv och internationellt inriktad utbildning. Under 1990-talet initierades ett antal fristående forskningsinstitut, däribland Institutet för kommunal ekonomi (IKE) och Personalekonomiska institutet (PEI, numera nedlagt). Lite senare tillkom Akademin för ekonomistyrning i staten (AES). I slutet av 1990-talet initierades också en särskild MBA-utbildning, riktad till yrkesverksamma.

Genom Bolognareformen ökade rekrytering av utländska studenter, men också institutionens utbytesverksamhet för studenter inskriva i utbildningen har växt. I dag har Företagsekonomiska institutionen flest utbytesstudenter inom hela Stockholms universitet.

Verksamheten har också förändrats genom stärkta samarbeten med andra samhällsvetenskapliga institutioner. Det gäller både inom i masterutbildningarna och flera kandidatprogram. I dag finns samarbeten med Statsvetenskapliga institutionen, Institutionen för Data- och systemvetenskap, Institutionen för pedagogik och didaktik, Nationalekonomiska institutionen, samt med företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Ett viktigt steg i breddningen av verksamheten är sammanslagningen med Institutionen för Reklam och PR.

Lokalisering

Företagsekonomiska institutionen bedrev fram till 1970 verksamheten i mer eller mindre temporära lokaler i Stockholms innerstad, främst på Hagagatan. När det nuvarande campusområdet i Frescati – Södra huset – började bli klart sommaren 1970 var institutionen en av de första som flyttade in där. Under 30 år återfanns verksamheten i A-huset (plan 4-6). Med tiden blev dock institutionens expansionsmöjligheter i Södra huset begränsade. Sommaren år 2000 flyttade därför institutionen till nyrenoverade lokaler i Kräftriket. I dag finns verksamheten, såväl undervisning och forskning som uppdragsutbildningar, samlad här. Lokalerna i den vackra miljön vid Brunnsviken ger institutionen en distinkt identitet och samtidigt en central placering i det campusområde som håller på att växa fram runt Albano.

Läs mer

En utförligare beskrivning av institutionens historia under femtio år ges i den skrift som gavs ut i samband med att Samhällsvetenskapliga fakulteten år 2014 firade sitt femtioårsjubileum. Kapitlet, författat av Rolf Lind, kan laddas ner här.