Charlotta Bay.
Charlotta Bay.

Det ställs allt högre krav på vårt eget ekonomiska ansvarstagande. Vi förväntas vara väl insatta i den finansiella marknaden då vi köper vår bostad, lånar till studier, sparar till pension, investerar i fonder med mera. Men vad görs egentligen för att skapa ekonomiskt medvetna och ansvarstagande människor? Vad gör samhället och andra aktörer för att underlätta våra möjligheter att tolka och agera på finansiell information? Charlotta Bay, forskare och lärare vid företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, har studerat tre olika case.

I det första åker tre svenska myndigheter ut på skolturné för att prata privatekonomi med gymnasieungdomar. I det andra undersöks hur tv-programmet ”Lyxfällan” paketerar ekonomi med överkonsumtion för att bli begripligt för såväl medverkande som tv-tittare. I det tredje intervjuas anställda på en telemarketingavdelning på ett svenskt pensionsförsäkringsbolag om deras strategier för att prata pensioner med personer de ringer till.

- Mitt intresse har varit att på ett mikroplan undersöka vad det är som faktiskt sägs och görs när dessa aktörer möter sina målgrupper och de resonemang och förberedelser som ligger bakom dessa ord och handlingar, berättar Charlotta Bay.

Ekonomisk förståelse - inte bara i huvudet

En slutsats Charlotta gör är att ekonomisk förståelse inte bara sitter i huvudet på folk utan också i deras kroppar. Att ekonomisk information måste också beröra folk känslomässigt för att förstås och ageras på. Hon förklarar att ekonomisk förståelse kräver översättningar. Att ekonomisk information i många fall behöver rensas på siffror och kvantiteter och översättas till att ta andra former som folk känner igen sig i och som berör, som inte enbart omfattar rationella förnuftsmässiga argument.

- En av de stora utmaningarna är att få såväl avsändare som mottagare att inse att förståelsen av ekonomi inte enbart är en kognitiv och förnuftsmässig process som äger rum i huvudet på folk. Bara för att man informerar folk om olika typer av exempelvis fonder och aktier, introducerar dem till olika ekonomiska begrepp eller lär dem räkna ut räntan på sina bolån, så betyder det inte nödvändigtvis att människor förstår ekonomi och därmed bättre kan ta hand om sina pengar.

Charlotta menar att den stora boven är föreställningen om att man ändrar folks ekonomiska beteende genom att i första hand erbjuda mer information och förbättrade matematiska kunskaper. Den föreställningen går djupt, är svår att rubba och styr fortfarande många aktörers kommunikation av ekonomiska frågor enligt henne.

- För att få folk att ändra sitt ekonomiska beteende måste man först översätta de ekonomiska frågorna till att relatera till varje individs verklighet och konkret visa vilka konsekvenser som de ekonomiska val de gör i dag får för deras vardag. Och då inte enbart för storleken på plånboken. Ekonomi handlar minst lika mycket om känslor, moral och relationer. För att få folk att förstå ekonomi måste man exempelvis kunna visa vad en skuld innebär, inte enbart i form av avbetalningsplaner, utan också hur den påverkar en människas känsloliv och privata relationer, säger Charlotta.

Appellera till människors hjärta och magkänsla

Hur mår en skuldsatt människa som inte kan betala tillbaka ett sms-lån? Hur påverkas relationen av en skuld till bästa kompisen? Varför skapar pensionskuvertet obehagskänslor hos många? Genom att appellera till människors hjärta och magkänsla, lika mycket som till deras huvud, skapas en förståelse för vad ekonomi handlar om som kan lägga grunden för ett förändrat ekonomiskt beteende.    

Nu arbetar hon och flera forskare på Stockholms universitet med pensionsstudien ”Finansiell läskunnighet” där de framförallt fokuserar på mottagarperspektivet.  När hon intervjuar kunder till banker och försäkringsbolag märker hon att många av dem saknar det större perspektivet.

 – Informationen från avsändaren kretsar mycket kring detaljer och olika lösningar och paket, men frågan många ställer sig är: Finns det överhuvudtaget några pengar kvar till mig när jag blir gammal? Oron kring de stora frågorna kan bidra till att man inte tar till sig informationen, säger Charlotta Bay.