Förbättrade karriär- och lönemöjligheter. Det är kanske det främsta skälet till att någon väljer att gå en MBA – Master of Business Administration – en vidareutbildning i företagsekonomi. I likhet med det som på svenska universitet kallas för en ”master” är en MBA studier på avancerad nivå där den som söker bör ha en grundexamen vid ett universitet. En skillnad är dock att man betalar för en MBA och att man tas in på arbetslivserfarenhet snarare än universitetsbetyg. Idag finns det ett gäng universitet och skolor i Sverige som erbjuder MBA-program som uppdragsutbildning. Ett av dem är Stockholms universitet. De lanserade sitt Executive MBA-program i slutet på 90-talet. Det ursprungliga programmet var utformat så att deltagarna själva fritt fick välja och plocka ihop sina kurser.

–Vi tyckte att formatet var lite för ostrukturerat och att det behövdes skapa en bättre sammanhållning av programmet. Därför gjorde vi 2011 en nylansering av det 21 månader långa deltidsprogrammet Executive MBA som har ett fastare format, säger Ian Richardson, chef för uppdragsutbildningen vid Stockholm Business School (SBS) vid Stockholms universitet. 

Idag talas det om både MBA och EMBA – Executive MBA. MBA föddes i USA och Ian Richardson berättar att det där är vanligast med MBA-program som en förlängning av universitetsutbildningen, vilket innebär att studenterna i regel är unga och saknar djupare arbetslivserfarenhet. Det är denna typ av program som erbjuds i Sverige, då som uppdragsutbildning. Personerna som läser EMBA-programmet vid SBS är i huvudsak chefer på olika nivåer med en längre karriär från alla typer av branscher och de är i genomsnitt runt 40 år gamla. Det finns EMBA-utbildningar som är upplagda som ett års heltidsstudier, men på SBS har man istället valt att lägga upp programmet som en utbildning på halvtid.

–Ett argument för halvtidsformatet, utöver det rent ekonomiska, är att studier parallellt med jobb gör det lättare att överföra den nyförvärvade kunskapen direkt till arbetslivet, säger Ian Richardson.

SBS:s program har tonvikt på strategisk analys och tillämpning. Syftet med utbildningen är att ge en förståelse för organisationer ur ett samhälls- och internationellt perspektiv, men också för hur man skapar en etisk, hållbar och ansvarstagande företagskultur. 

–EMBA är ett ledarskapsprogram som ger deltagarna en möjlighet att upptäcka nya saker om både sig själva och om människor och organisationer omkring dem. Förutom att bidra med självförtroende kan programmet även ge en bättre förmåga att se helheter. 

Vad har deltagarna för personligt syfte med utbildningen?

–De vill lära sig mer om företag och marknader och om sin egen roll inom dessa. Det rör sig om personer som har erfarenhet av att jobba inom en organisation och som, om de inte redan är där, har som mål att utgöra företagets ledningsgrupp.

Programmet på SBS utformades ursprungligen med den privata sektorn i åtanke. Men med åren har det även lockat fler chefer inom offentlig sektor. I Sverige är det arbetsgivaren som betalar för en EMBA och Ians tips är därför att få dennes stöd innan man ansöker till programmet.

–Det viktigaste för oss när vi bedömer ansökningarna är tidigare erfarenhet men också vad personen kan bidra med till gruppen. Sedan diskuterar vi utförligt kravbilder och lämplighet med de ansökande innan vi ger dem en plats. Idag består våra EMBA-grupper av 30–35 deltagare. Tidigare hade vi större grupper men nu har vi satt ett tak eftersom vi känner att vi kan hålla en bra pedagogik- och servicenivå för max 35 personer, säger han.

Vad det kostar att gå ett EMBA-program varierar mellan lärosäten. På SBS på Stockholms universitet ligger prislappen på 392 000 kronor. Då ingår allt som behövs: böcker, studiematerial, luncher, middag och även alumni nätverk evenemang med föreläsning på anläggningen.

–Lokal konkurrens mellan MBA-utbildningar existerar, men deltagare tenderar att gå till det lärosäte som ligger närmast geografiskt. På lång sikt är en viktigare fråga hur Sveriges ekonomiutbildningar kan konkurrera internationellt snarare än med varandra. Det är viktigt att skolan eller universitetet har ett internationellt synsätt för att diplomet ska ha ett värde även utanför Sverige.

I slutet på 90-talet var det många universitet i Sverige som startade MBA-program i form av uppdragsutbildning åt företag. Hur har det påverkat programmets status?

–Jag kan inte säga hur programmet har uppfattats i Sverige, men det här med uppdragsutbildning är ingenting ovanligt ute i världen. Det stämmer att vem som helst kan ansöka, men alla kommer inte in. Att gå ett MBA-program är tufft för alla som samtidigt har heltidsjobb och vi är alltid måna om att de som ansöker är tillräckligt motiverade innan de får en plats.

Hur brukar 40-åringarna som går ert program reagera på att komma tillbaka till skolbänken igen?

De flesta kommer tillbaka till universitetsmiljön med ett annat förhållningssätt än de lämnade den med. För många var universitetsstudier något som de var tvungna att göra. En EMBA är något som man väljer att göra, något som kräver personliga uppoffringar och något som man jobbar hårt för att klara av.