Priset, ett stipendium på 12 000 kronor, delades ut av stadsdirektör Magdalena Bosson den 15 november. 

Handledare för årets deltagande uppsatser har varit docent Roland Almqvist och docent Matti Skoog vid Institutet för kommunal ekonomi, IKE, vid Stockholms universitet.

Arbetet har bedrivits i nära samarbete med befattningshavare inom Stockholms stad. Bedömningarna har gjorts av docent Göran Arvidsson, professor Bino Catasús (IKE, Stockholms universitet) samt bitr. avdelningschef Pia Hofmeijer (Stockholms stad, stadsledningskontorets finansavdelning) och tidigare ekonomidirektör Inger Kjaerboe (Stockholms stadshus AB).

Prismotiveringen lyder:

”Frågor om hur ekonomisk information om kommunal verksamhet ska utformas och kommuniceras – internt och externt – tilldrar sig stort och berättigat intresse. Relevant, korrekt och begriplig information är viktig både för kommunernas interna beslutsfattande och för externa bedömare. Liksom i näringslivet och staten har därvid kommunernas årsredovisningar en central roll.

Svenska kommuner är skyldiga att upprätta en årsredovisning som på årsbasis presenterar ekonomisk information om det gångna årets verksamhet. Årsredovisningens utformning och innehåll är till stora delar reglerat. Regleringen syftar bl a till att säkerställa att redovisningen ger en rättvisande bild av verksamheten. För såväl externa som interna intressenter är årsredovisningen ofta den viktigaste källan till övergripande information om kommunens ekonomi.

Denna uppsats är inriktad på att undersöka hur kommuner i Stockholmsområdet kommunicerar ekonomisk information i sina årsredovisningar. Författarna gör en innehållsanalys av kommunernas årsredovisningar för 2016 som kompletteras med intervjuer med sex centralt verksamma kommunföreträdare. 

Författarna anlägger ett intressentperspektiv för att urskilja olika slag av informationsbehov och olika förutsättningar för att tillgodogöra sig informationen. De definierar finansiell läskunnighet och utformar en fyrfältsmodell som illustrerar samband mellan ’insiders’ och ’outsiders’ finansiella läskunnighet (’literacy’). Denna modell används för innehållsanalysen av årsredovisningarna från de 26 studerade kommunerna. Vetenskaplig litteratur om effektiv kommunikation används för att analysera intervjuerna.

Till slutsatserna hör att olika intressenter förstår och värdesätter information olika samt att det förefaller som att de flesta kommunerna saknar en kommunikationsstrategi för att kommunicera sina årsredovisningar.

Vår samlade bedömning är att uppsatsen är väl genomförd. Författarna motiverar klart sitt ämnesval, de har ett teoretiskt intressant angreppsätt och ett praktiskt relevant syfte med studien. De lägger en god teoretisk grund för både genomförandet och tolkningen av den empiriska undersökningen. De använder intervjuer på ett fruktbart sätt. Samtidigt tillför de egna, intressanta iakttagelser och reflektioner som bör kunna ge inspiration till utvecklingen av kommunala årsredovisningar.”