Hur vill du bidra till att utveckla den företagsekonomiska forskningen?

- I min egen forskning rör jag mig mellan olika teman snarare än att ensidigt fördjupa mig inom ett visst område. Något som jag konkret vill bidra till att vidareutveckla, är företagsekonomins samhällsvetenskapliga anknytning. Företagsekonomin har en egen unik verktygslåda som inte bara är angelägen för studiet av traditionella ekonomiska fenomen. Den kan väl konkurrera med sociologer, socialantropologer, pedagoger, med flera. Ytterligare en angelägen del som jag gärna är med och utvecklar är den fortsatta internationaliseringen av företagsekonomin. Personligen har jag haft stor glädje och nytta av mina utlandsvistelser vid bland annat Stanford respektive Cornell University och jag vill verka för möten och utbyten av forskare och lärare. Det kan ske till exempel genom rekrytering av utländska doktorander samt genom post-doc vistelser vid utländska universitet.

Hur ser du på kopplingen mellan forskning och utbildning?

- Genom min forskning och medverkan som lärare på olika nivåer inom utbildningen, hoppas jag att bidra till att förstärka den vetenskapliga grund all akademisk utbildning ska vila på. Utbildningen bör vara teoretiskt driven och bygga på aktuell och relevant forskning. Studenter ska lära sig att ”tänka teoretiskt” för att på ett effektivt och originellt sätt kunna analysera verkliga fenomen i samhället. Mitt övergripande mål med min undervisning är att studenter ska utvecklas till att vara självständiga och även efter att de har börjat arbeta i näringsliv eller förvaltning, vara kritiskt tänkande individer.

Vad arbetar du med nu?

- Jag har sedan ett par år tillbaka intresserat mig för eliter i samhället. En avslutad etnografisk studie är den om Djursholm, som publicerats i böckerna ”Djursholm – Sveriges ledarsamhälle” (Atlantis, 2015; förkortad pocketutgåva 2016) samt ”Leader Communities. The Consecration of Elites in Djursholm” (Columbia University Press, 2017). Under senare tid har jag framförallt ägnat mig åt att förstå hur unga människor görs ”anställningsbara” för elitpositioner och då studerat Handelshögskolan i Stockholm. För denna studie har jag arbetat mycket med arkivmaterial samt andra skriftliga källor men även gjort en del intervjuer med studenter och anställda. Studien publiceras hösten 2018 i form av boken ”Handels – maktelitens skola” (Atlantis). Hösten 2018 publicerar jag också tillsammans med Bengt Erik Eriksson på Linköpings universitet och Lena Sohl på Södertörns högskola antologin ”Eliter i Sverige” (Studentlitteratur) som är den första tvärvetenskapliga antologin om eliter, klass, makt och status i Sverige. Framöver har jag tänkt att fortsätta med studier av elitutbildningar. Parallellt med mina undersökningar av Handelshögskolan har jag gjort inledande studier av Kungliga Tekniska Högskolan och det är någonting som jag vill vidareutveckla med ambitionen att framöver kunna göra jämförelser mellan olika elitutbildningar utifrån vissa relevanta dimensioner.