Det alternativa entreprenörskapet kritiserar men vill också anpassa det traditionella entreprenörskapet så att det bättre kan bidra till ett mer hållbart och demokratiskt samhälle. Nya former av entreprenörskap har därför växt fram som utgår från vikten av att skapa hållbarhet och demokrati.  Dessa alternativa former söker inkludera människor i, liksom att förbereda dem för arbetslivet, men också att bekämpa fattigdom, bevara och berika det kulturella arvet, genomföra en omställning till ett mer miljöanpassat samhälle, skapa ett mer jämlikt samhälle, och bidra till att både fler röster hörs och att fler fötter rörs i en demokratisk anda. Dessa nya entreprenörskapsformer söker således nå längre än att enbart fokusera på framgång utifrån monetära termer som vinst och tillväxt.

Karin Berglund, Birgitta Schwartz och Jessica Lindbergh
Professor Karin Berglund, Docent Birgitta Schwartz och Dr. Jessica Lindbergh

 

Professor Karin Berglund, Docent Birgitta Schwartz och Dr. Jessica Lindbergh visade de nya entreprenörskapsformerna i ett större samhälleligt sammanhang. Dels genom att sätta dem i relation till konkreta empiriska exempel, utifrån pågående forskning. Dels genom att undersöka relationen mellan dess framväxt och kulturella och politiska perspektiv, men också att placera dem i sitt historiska sammanhang. De diskuterade också entreprenörskapsformers relation till samhällsnytta som demokrati och hållbar utveckling, liksom vilka effekter som förskjutningen från konventionellt entreprenörskap till alternativa entreprenörskapsformer får för nuvarande såväl som för framtida generationer.

Tre forskningsprojekt presenterades:

  • Empowerment och emancipation – vilken mening ges dessa begrepp i arbetet med att försöka skapa social förändring? Kan individen frigöra sig från situationer av förtryck och marginalisering genom entreprenörskap? Och, kan det i så fall leda till ringar på vattnet och strukturella förändringar? Professor Karin Berglund, Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet
  • Relationen till ”den andre” – hur formas den i socialt entreprenörskap? Vilket utrymme ges för “mottagarna” att påverka socialt entreprenörskap? Dr. Anna Wettermark, Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet
  • När utanförskap blir en tillgång - hur verkar socialt entreprenörskap i lokalsamhället? Dr. Jessica Lindbergh, Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet