I avhandlingen har Kerstin jämfört två styrkoncept i offentlig verksamhet, New Public Management och Public Value Management, som vuxit fram parallellt under de senaste decennierna. Den statliga styrningen ska bidra till att skapa samhällsvärde, men föreställningen om hur det ska gå till och för vem värde skapas skiljer de båda koncepten. Det tar sig uttryck bland annat i synen på ansvar, resultat och kompetenskrav. 

New Public Management, NPM, fick ett starkt genomslag i Sverige och regeringens styrning av sina myndigheter. Utvecklingen inriktades på effektivitet och resultatstyrning, men en växande kritik både internationellt och här i Sverige mot NPM och dess effekter har resulterat i att intresset har riktats mot alternativa styrformer.  

- I forskningsfronten diskuteras om Public Value Management kan bidra till att skapa samhällsvärde i en vidare bemärkelse. Det handlar inte enbart om att tillgodose önskningar och krav från medborgare i rollen som kunder, utan om ett mer långsiktigt värdeskapande. Då måste man ta hänsyn till en större krets av intressenter, inte minst framtida generationer, säger Kerstin Thomson.

Trots en omfattande forskning kring samhällsvärde saknas en entydig definition. Genom att diskutera och försöka operationalisera begreppet kan det ändå fylla en viktig funktion i vidareutvecklingen av styrning i offentlig verksamhet.

Styrning i museivärlden

Att mätbarheten har fått stor betydelse i den statliga styrningen framkommer i den empiriska undersökningen, i styrdokument och i intervjuer med de museer som är statliga myndigheter. I Sverige finns ett tjugotal museer i denna statliga sfär som omfattar några av våra mest kända och besökta museer som Nationalmuseum, Vasamuseet och Naturhistoriska Riksmuseet. Ansvariga chefer, som har  den kombinerade rollen som generaldirektör och chef för en eller flera museer förmedlar i intervjuerna hur de uppfattar sitt uppdrag. I linje med NPM efterfrågas mätningar av Kulturdepartementet, Riksrevisionen och även i förekommande fall av sponsorer. Vad gäller utställningar och det kommersiella utbudet är det inte svårt att finna olika sätt att mäta, genom att räkna antalet besökare och mäta kundnöjdhet i enkäter.

- Däremot var det svårare att finna bra sätt att mäta och värdera effekter i den pedagogiska verksamheten och i bevara kulturarvet. Det är ett samhällsuppdrag som inte passar in i den marknadsorientering som New Public Management står för, menar Kerstin Thomson. Här kan styrformer i linje med Public Value Management vara lämpligare.

Föreställningar om skapande av samhällsvärde är olika i New Public Management och Public Value Managment, men det behöver inte utesluta att inslag från båda styrkoncepten kan kombineras och komplettera varandra. Avgörande för val av styrform är om verksamhetsinriktningen har förutsättningar för marknadsstyrning, eller är att betrakta som ett samhällsuppdrag i ett längre tidsperspektiv. Avhandlingen bidrar till att öka kunskapen om styrning och samhällsvärde inom offentlig verksamhet.